Detaljplaner

Lyssna

En detaljplan ger en samlad bild av hur det är tänkt att ett avgränsat markområde ska användas och är alltid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Motiven till att upprätta en detaljplan är att skapa en helhetssyn på lämplighetsfrågan samt att klarlägga rättigheter och skyldigheter för markägare. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som anger byggrätten i det planerade området. Det är detaljplanen som ligger till grund för bygglovprövningen.

Nordmalings kommuns detaljplaner

För att ta del av Nordmalings kommuns detaljplaner är du välkommen att besöka Nordmalings kommunkontor på Kungsvägen 41, Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Detaljplanerna finns ej tillgängliga i digitalt format.

Att upprätta en detaljplan

Det är kommunen som fattar beslut om detaljplaner. En markägare eller en exploatör kan ansöka om att upprätta en ny detaljplan, eller om att ändra en befintlig. En ny detaljplan krävs om det saknas en detaljplan eller när den gamla inte passar för det man vill göra.  Ett normalt planförfarande tar ca 1 – 1½ år. Gäller förslaget till detaljplan en mindre förändring som saknar intresse för allmänheten kan ett så kallat enkelt planförfarande användas. Det tar ca 6månader.

 Så här gör man

Vill du upprätta eller ändra en detaljplan skickar du en ansökan till kommunstyrelsen. Din ansökan ska innehålla en karta som visar aktuella fastigheter och en kort beskrivning av det du vill göra. Framtagandet av detaljplanen följer sedan en viss ordning:

  1. Start- och planbesked: Du ansöker om att få ett planbesked från kommunen där du får besked om kommunen kommer att inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunen ska lämna besked inom fyra månader. Kommunen måste inte följa det som står i planbeskedet utan de kan ändra sig och kan även säga nej till att göra en detaljplan - ett beslut som ej går att överklaga. Detta kallas för det kommunala planmonopolet.

  2. Program: Om det behövs för att underlätta planarbetet, kan kommunen börja med ett program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för planen. Om kommunen gör ett program ska de hålla ett så kallat programsamråd som ger allmänheten, myndigheter, organisationer med flera möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i programmet. Kommunen ska samla ihop och svara på de synpunkterna som kommer fram i en samrådsredogörelse.

  3. Samråd: Kommunen tar fram ett förslag till detaljplan som skickas ut till fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget och till länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget. I lokala dagstidningar annonserar kommunen om att planförlaget finns och hur man kan se det och lämna synpunkter. Det är också vanligt att ett samrådsmöte ordnas där kommunen kan berätta om förslaget. De som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska skriva ner och lämna dem till kommunen.

  4. Samrådsredogörelse: Om det under samrådet har kommit in några synpunkter på planförslaget ska kommunen samla ihop och svara på dem i en så kallad samrådsredogörelse. Kommunen kan sedan ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna.

  5. Granskning: Planförslaget med eventuella ändringar ställs sedan ut för granskning. Kommunen annonserar i lokala dagstidningar om att detaljplanen håller på att bli färdig och att det finns en till chans att komma med synpunkter. Kommunen ska se till att planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst tre veckor.

    Om man berörs av planförslaget och har kritik mot planen måste man framföra sina synpunkter skriftligen till kommunen. Detta måste göras senast innan granskningstiden har gått ut. Annars har man ingen rätt att senare överklaga detaljplanen.

  6. Antagande: Kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden antar detaljplanen. Kommunens beslut att anta planen ska sedan meddelas på kommunens anslagstavla. Ofta meddelar kommunen även på sin websida.

  7. Överklagande: Om någon är missnöjd med planen kan kommunens beslut att anta detaljplanen överklagas till Länsstyrelsen. Det är de som är sakägare och som har lämnat skriftliga synpunkter under antingen samrådet eller granskningen som kan överklaga planen. Sakägare är till exempel de som bor eller är fastighetsägare inom planområdet eller är grannar till det.
    De kan överklaga under tre veckor som börjar räknas när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen.

  8. Laga kraft: En ny detaljplan vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat. Om någon har överklagat börjar planen gälla antingen när länsstyrelsen beslutat att inte ta hänsyn till den som har överklagat eller när överklagandet är slutligen avgjort i domstol.

    När detaljplanen har vunnit laga kraft och kan börja användas ska kommunen meddela detta med en annons i lokala dagstidningar. Ofta meddelar kommunen även om nya planer på sin websida.

Enkelt planförfarande

Planer som saknar avgörande betydelse för kommunen och inte är av intresse för allmänheten kan tas fram med en enklare och kortare process. Detaljplanen måste då även stämma överrens med kommunens översiktsplan och inte antas medföra betydande miljöpåverkan.

Kontaktperson: Sune Höglander